Valberedning del 2: Få in många nomineringar

hands-people-woman-working.jpg

Valberedningsarbete är okreddigt, otacksamt och tidskrävande. Det vet alla. Samtidigt är valberedningar något som många faktiskt vill ha inför personval. Så, hur får man människor att kandidera till valberedningsuppdrag och hur får man till ett välfungerande valberedningsarbete? Läs min valberedningsspecial i sex delar, där jag samlar tips och egna erfarenheter. Här är del 2.

“Är du vår nya styrelsestjärna? Sök till styrelsen!”

Hur beskrivningen av uppdragen är formulerade påverkar naturligtvis vilka personer som tilltalas av att söka uppdrag och/eller att sprida vidare informationen. Här finns många vägval för valberedningen (eller en kommunikationsansvarig) att göra.

Korrekt information är avgörande för valberedningens trovärdighet. Det ska klart och tydligt framgå vem/vilka som har rätt att nominera, vad som ska skickas med i nomineringen, när nomineringsstopp är och var man vänder sig med frågor. Likaså bör informationen om själva uppdragen vara verklighetstrogna: Hur många timmar i veckan/månaden behövs för uppdraget? Arbetar styrelsen strategiskt eller operativt? Kommer möten hållas dagtid/kvällstid eller vardagar/helg?

Anpassa kommunikationen utifrån den tänkta målgruppen och det sammanhang där valberedningen verkar. I mitt fall, med valberedningen för SSCO, är målgruppen studenter i Stockholm och SSCO:s medlemskårer. Valberedningen ska dels bereda val inom SSCO, dels val till styrelsen för SSSB (Stockholms studentbostäder). Uppdragen varierar stort i tidsåtgång, ansvar, arvode och annat. Så det bör även återspeglas i kommunikationen. Stilen och tilltalet i “Är du vår nya styrelsestjärna? Sök till styrelsen!” skulle exempelvis kunna passa till styrelsen för SSCO, men inte alls för SSSB:s styrelse.

Mångfald och bredd. En av valberedningens viktigaste uppgifter är att föreslå kandidater som har olika kompetenser och erfarenheter. Det är trots allt olikheter och olika perspektiv som är styrkan när människor ska lösa problem tillsammans. För att undvika att det är mer eller mindre är kopior som blir nominerade bör valberedningen ha en medveten strategi för att att nå ut brett samt göra en egen analys av vilka bakgrunder, perspektiv och erfarenheter som finns/inte finns inom organisationen.

Tips!
  • Korrekt information – om nomineringsanmodan och uppdragen
  • Anpassa kommunikationen efter målgrupp och sammanhang – vad tror ni funkar för det utlysta uppdraget?
  • Mångfald och bredd – det behövs aktivt arbete för att säkerställa breda perspektiv bland nomineringar och föreslagna kandidater

 

Marknadsföring av de utlysta uppdragen

Vilka kommunikationskanaler har valberedningen tillgång till? Finns det några “måsten” i styrdokumenten t.ex. publicera på webbsida eller använda en viss grafisk profil? Vill ni göra precis som tidigare år eller testa något nytt?

Kommunikationsplan. Planera i förväg hur, var och när valberedningen ska kommunicera. Genom att göra en kommunikationsplan får valberedningen stöd för planering, strategi och uppföljning. Marknadsföringen blir mer effektiv jämfört med om aktiviteterna sker helt planlöst. Det är även klokt att formulera mätbara mål, så att det är lätt att löpande stämma av hur det går och i efterhand utvärdera.

Kommunikationskanaler. Vilka kanaler har organisationen tillgång till och vilka privata kanaler har ni inom valberedningen? Var finns målgruppen? Når ni ut till rätt personer och når ni ut till tillräckligt många? Om valberedningen har en budget kan annonsering på sociala medier vara ett alternativ. Då når man ut till många och repeterar budskapet. Något som är vanligt vid jobbansökningar är att besvara hur man fick kännedom om tjänsten. Det kan även vara intressant för valberedningen att fråga när det är dags för intervjuer.

Kontaktnät och personliga kontakter. Effektiv marknadsföring i alla ära, men för många behövs ofta en liten personlig knuff framåt – att någon uppmuntrar dig att söka! “Jag tror att du skulle passa och göra ett bra jobb”, kan räcka för att få bollen i rullning. För mig personligen har uppmuntran varit helt avgörande för att vilja och våga kandidera till uppdrag. Det finns så klart en risk med att personlig uppmuntran stannar inom en liten krets av personer som står nära valberedningen och organisationen. Därför är det viktigt med marknadsföring och kommunikationsaktiviteter som når utanför den egna kontaktnätet – då kan den där lilla knuffen också dyka upp!

Tips!
  • Gör en enkel kommunikationsplan, gärna med mätbara mål
  • Se över kommunikationskanalerna som valberedningen har tillgång till och välj vilka ni ska använda för att nå målgruppen
  • Ta direktkontakt med personer och uppmuntra dem att söka uppdrag

 

Ansvar för att det kommer in nomineringar

Det behöver vara klart och tydligt vem som ansvarar för vad. Vad åligger valberedningen och vad åligger andra? Är det bara valberedningens ansvar att marknadsföra och uppmuntra personer att söka?

För att få in många nomineringar och undvika onödiga konflikter behövs en god dialog mellan valberedning och uppdragsgivare. Prata med varandra och meddela hur det går i god tid före nomineringsstopp. Om valberedningen märker att det kommer in för få nomineringar behöver det kommuniceras och (förhoppningsvis) åtgärdas innan deadline.

I del 1 tipsade jag valberedningar om att göra en projektplan för valberedningsarbetet med mätbara mål. Om valberedningen är överens om en målsättning för antal inkomna nomineringar och har en dialog med uppdragsgivaren så underlättar det arbetet. Hur många nomineringar är många nomineringar? Well, hur långt är ett snöre?

 

Fortsättning följer!

Bloggserien om valberedningsarbete fortsätter inom kort med del 3, som handlar om intervjuer och hur valberedningen kan skapa bra förutsättningar för samtal.

  1. Ny valberedning – att påbörja uppdraget och planera arbetet
  2. Få in många nomineringar – marknadsföring och kontaktnät
  3. Intervjuer – hur skapar man förutsättningar för bra samtal
  4. Jäv – upptäcka och hantera jävsituationer
  5. Hearing av kandidater – vad får man fråga och vad är det egentligen folk vill veta
  6. Val av ny valberedning – hur får man någon att vilja vara valberedare

 

Vad tycker du?

Hör av dig med frågor och feedback! Jag vill ju veta vad ni som läser tycker och tänker om detta, så skriv en kommentar!

/Anna Wallgren

Valberedning del 1: Ny valberedning – att påbörja uppdraget och planera arbetet

startup-photos

Valberedningsarbete är okreddigt, otacksamt och tidskrävande. Det vet alla. Samtidigt är valberedningar något som många faktiskt vill ha inför personval. Så, hur får man människor att kandidera till valberedningsuppdrag och hur får man till ett välfungerande valberedningsarbete? Läs min valberedningsspecial i sex delar, där jag samlar tips och egna erfarenheter. Här är del 1.

Projektstart: Från att bli vald till att börja valbereda

En valberedning väljs under en begränsad tidsperiod. Det finns en start och ett slut. Precis som ett projekt! Därför tycker jag att det är smart att tänka på valberedningsarbete som ett projekt.

Vanligtvis utses en sammankallande när valberedningen väljs. Sammankallande ansvarar för att kalla till möten och behöver således ha tillgång till valberedningens kontaktuppgifter. Jag är sammankallande för valberedningen för Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) och såg till att bli vän med alla på Facebook och skapa en fb-grupp så snart vi blivit valda. När jag varit organisationsledare har jag även haft för vana att skicka mejl till alla som blivit valda till poster och på så sätt koppla ihop rätt personer med varandra.

Exakt vad som ingår i uppdraget som sammankallande varierar, men i mitt fall tog jag initiativ till första mötet, vaskade fram ett mötesdatum via Doodle och kallade till möte. Jag informerade även ordförande för SSCO om att valberedningen påbörjat arbetet och datum för första mötet.

När första mötet ska hållas beror på uppdraget. Enklast är att räkna baklänges från när valberedningens första deadline kan tänkas inträffa och med god marginal boka möte utifrån det. SSCO:s valberedning behöver förhålla sig till att studentrådet (vår uppdragsgivare) ska sammanträda och rösta om personval någon gång mellan 1 och 30 november. När vi påbörjade arbetet var datum för studentrådet inte spikat, men vi hade god marginal oavsett om studentrådet hålls i början eller slutet av november.

Tips!
  • Se till att samla in kontaktuppgifter till alla som blir valda till valberedningen och att sammankallande får ta del av kontaktuppgifterna.
  • Valberedningen behöver föra en dialog med uppdragsgivaren (t.ex. genom kontakt med ordförande) och löpande berätta om valberedningsarbetet.
  • Påbörja valberedningsarbetet i god tid, utifrån den deadline som valberedningen har att att arbeta mot.

 

Första mötet med valberedningen

Fokus för allra första mötet (projektstart) är att lära känna varandra och förstå uppdraget. Många valberedningar arbetar helt ideellt och i bästa fall har personerna lite olika kontaktnät och olika erfarenheter av organisationen. För att få valberedningsarbetet att fungera så bra som möjligt tror jag att det är viktigt med en gemensam start där valberedningen grundligt går igenom uppdraget tillsammans.

Inför första mötet med SSCO:s valberedning skrev jag ett förslag till dagordning, som hela valberedningen fick tycka till om i förväg och även i början av mötet. Vi avsatte två timmar för mötet och höll den tiden. Här är punkterna som vi diskuterade:

  • Personliga presentationer – vad man gör, vad man gjort tidigare, erfarenheter av valberedningsarbete
  • Relationerna inom valberedningsgruppen – vem känner vem
  • Styrdokument för valberedningsarbetet – läs hemma innan mötet, gå igenom noga tillsammans och diskutera frågor vid behov
  • Genomgång av alla val som som ska beredas – vilka val ska vanligtvis göras och finns det några fyllnadsval
  • Kommunikationsvägar – vilka kanaler ska valberedningen använda för arbetet, hur ska kontakterna skötas med styrelse/medlemmar/o.s.v.
  • Inspiration från andra valberedningar – finns det några goda exempel att inspireras av (eller skräckexempel för den delen)
  • Ambitionsnivå och tid – stäm av ambitionsnivå och ungefär hur mycket tid som alla har att lägga på uppdraget
Tips!
  • Ha första mötet i god tid, utifrån den deadline som valberedningen har att att arbeta mot.
  • Använd första mötet till att lära känna varandra och gå igenom uppdraget tillsammans.
  • Kom överens om hur valberedningen ska kommunicera med varandra och med andra, samt var valberedningen ska dela information med varandra (t.ex. fb-grupp, Slack, Google Drive, Dropbox).

 

Tidsplan och ansvarsfördelning

Ett projekt behöver en projektplan med tidsplan och ansvarsfördelning för arbetet. Detsamma rekommenderar jag för valberedningar. Genom att skriftligt planera, dokumentera och följa upp arbetsprocessen så säkerställer man att allt som ska göras blir gjort. En projektplan bör innehålla viktiga datum, viktiga arbetsuppgifter och vem som är ansvarig för att göra vad. Denna information (vad/när/hur) kan i regel utläsas av valberedningens styrdokument, där det brukar stå vad som gäller för de olika momenten i valberedningsprocessen.

Personligen skulle jag även rekommendera att projektplanen innehåller mål för respektive arbetsuppgift. I vissa fall kan målet bara vara att få något gjort (check!), men i de flesta fall går det att formulera mätbara mål som både fungerar som en morot för valberedningen och kvalitetssäkrar valberedningsarbetet. Ett belysande exempel i tre steg: “få in nomineringar till styrelsen”, “få in minst lika många nomineringar som antalet platser i styrelsen” och “få in minst två nomineringar per plats i styrelsen”. Med mål kan man alltså både styra och följa upp valberedningsarbetet.

Något som är helt avgörande vid planering och eventuella målformuleringar är att stämma av med varandra att projektplanen faktiskt är realistisk och genomförbar. Det är är lätt att sitta på ett möte och planera, men svårare att faktiskt genomföra allt som är planerat. Så kolla med varandra att tid och ork finns för att fullfölja det ni vill göra.

(Målstyrning och mätbara mål är något som jag säkerligen kommer att blogga om framöver. Älskar’t!)

SSCO:s valberedning valde att dela upp projektstarten på två möten – första mötet lärde vi känna varandra och gick igenom uppdraget, det andra mötet ska vi använda till att göra den praktiska planeringen med tidsplan och ansvarsfördelning. Vår bedömning var att vi behövde första mötet (2 timmar) bara för att komma igång.

Tips!
  • Gör en projektplan med tidsplan, arbetsuppgifter och ansvarsfördelning
  • Ha gärna mätbara mål i projektplanen
  • Stäm av inom valberedningen att projektplanen är realistisk och genomförbar

 

Fortsättning följer!

Bloggserien om valberedningsarbete fortsätter inom kort med del 2, som handlar om att få in många nomineringar.

  1. Ny valberedning – att påbörja uppdraget och planera arbetet
  2. Få in många nomineringar – marknadsföring och kontaktnät
  3. Intervjuer – hur skapar man förutsättningar för bra samtal
  4. Jäv – upptäcka och hantera jävsituationer
  5. Hearing av kandidater – vad får man fråga och vad är det egentligen folk vill veta
  6. Val av ny valberedning – hur får man någon att vilja vara valberedare

 

Vad tycker du?

Hör av dig med frågor och feedback! Jag vill ju veta vad ni som läser tycker och tänker om detta, så skriv en kommentar!

/Anna Wallgren

 

 

 

Tips! Att läsa kurslitteratur

För några år sedan jobbade jag som stödmentor (till andra studenter) på Studentavdelningen vid Stockholms universitet, parallellt med min lärarutbildning och språkvetenskapliga studier.

Då skrev jag ihop ett dokument med konkreta lästips till studenter som exempelvis var ovana vid akademisk litteratur eller ofta hamnade i svårigheter när det var dags att läsa. 

Nu, inför terminsstarten, kom jag att tänka på lästipsen och delar med mig av dem här nedan. Se tipsen som inspiration och stöd – alla är olika, har olika förutsättningar och olika behov. Lycka till med studierna!

/Anna Wallgren

pexels-photo-415078

 

Kurslitteraturen

Något som jag ofta gör är att skapa en översikt av kurslitteraturen, för att veta vilken litteratur jag har skaffat och hur jag använt den. Alla är så klart olika, men för många kan en tabell göra studierna lite enklare. Jag brukar göra en tabell med fem kolumner och använda en rad per bok/artikel:

  • Kurslitteratur/Kursens namn (i kolumnen längst till vänster)
  • Har tillgång till (d.v.s. om jag har skaffat litteraturen eller info om var den finns)
  • Har läst (om jag har läst, behöver läsa om något etc.)
  • Har skrivit om (om jag t.ex. har refererat till litteraturen i en hemtenta)
  • Kommentar (om det finns något särskilt jag behöver minnas)

Det går så klart att ändra på rubrikerna, lägga till/ta bort eller använda en tabell per bok och bocka av kapitel för kapitel. Testa dig fram och hitta de sätt som passar dig!

Kursens namn
Har tillgång till
Har läst
Har skrivit om
Kommentar
Titel och författare
Titel och författare
Titel och författare

 

Inför läsningen

  • Läs en text i taget.
  • Fundera över syftet med läsningen. Vad vill du veta? Varför ska du läsa texten?
  • Börja med att överblicka texten och bilda dig en uppfattning om vad det är du kommer att läsa om, till exempel:

– Läs baksidestexten (vad verkar texten handla om?)

– Överblicka referenslistan (känner du igen något namn eller någon titel?)

– Överblicka sakregister/ordlista (om det finns)

– Läs innehållsförteckningen (om det finns)

– Bläddra i texten (läs rubrikerna och titta på bilder/tabeller/diagram/figurer)

– Läs sammanfattningar (om det finns)

 

Under läsningen

  • Anteckna medan du läser. Skriv av viktiga ord, ord som du inte förstår eller citat som du tycker är viktiga. Var noga med att märka anteckningarna med textens titel, författare, årtal och sidnummer (så är allt klart om du ska skriva referenser).
  • Läs i max 30 minuter, för att behålla koncentrationen. Ställ ett alarm och ta en kort paus innan du påbörjar nästa 30 minuter av läsning.

I början av nästa läsning:

  • Läs igenom dina tidigare anteckningar. Behöver du läsa om någon del av texten som du läste förut?
  • Överblicka den nya texten som du ska läsa (bläddra i texten).
  • Anteckna och läs i max 30 min.

 

Efter läsningen

  • Läs igenom dina anteckningar.
  • Bläddra i texten en gång till.
  • Vad har du lärt dig? Vad behöver du veta mer om?

 

Vill du skriva ut tipsen?

Googledokument (2 sidor, svart/vit)

 

Tips till dig som ska hålla en utbildning eller föreläsning

En kompis hörde av sig och ville ha några pedagogiska tips för att hålla utbildningar och presentationer på jobbet. Jag svarade med att skriva ihop ett dokument med tips på planering, genomförande och aktiviteter. Kanske fler som kan ha nytta av detta?

Kommentera gärna med egna tips!

/Anna Wallgren

pexels-photo-273222.jpeg

 

Planering

Syfte, mål och målgrupp
  • Helt avgörande: Vad är syftet? Varför ska du göra detta?
  • Vad är målet? Hur vet du att du har uppnått målet?
  • Anpassa så mycket som möjligt efter det du vet om målgruppen: Vad vet du att de kan/inte kan? Vad viktigt för att skapa trovärdighet?

 

Medvetna val – välj och välj bort
  • Gör medvetna val för vad du väljer/inte väljer att använda – powerpoint, whiteboard, åhörarkopior o.s.v.
  • Ta reda på vad som finns i rummet och vad du själv behöver ta med

 

Genomförande

Praktiskt genomförande
  • I början: Tala om vad du ska tala om. Syfte och mål.
  • I slutet: Tala om vad du har talat om. Repetera syfte och mål. Sammanfatta.
  • Håll koll på tiden – ha tillgång till en klocka, börja på utsatt tid
  • Planera och utgå ifrån dig och din personlighet. Använd det som funkar för just dig – humor, kroppsspråk, saklighet, vara personlig eller vad-det-nu-kan-vara. Det väcker intresse och skapar även trovärdighet.

 

Tydlighet – med fokus på lärande
  • Använd ord som synliggör hur allt hänger ihop: eftersom, därför att, på grund av
  • Gör små sammanfattningar löpande och belys det viktiga: “Alltså …”
  • Bestäm dig för hur du vill hantera frågor och berätta det flera gånger. Var även tydlig med hur/om du är tillgänglig för publiken efteråt – räck upp handen när som helst, frågor i slutet, mejla efteråt, nås på kontorstider, finns på Twitter o.s.v.

 

Aktivera och skapa intresse
  • Få publiken att aktivt ta ställning, inte bara lyssna – handuppräckning, prata i bikupor, använda något webbverktyg (t.ex. Google Drive, Mentimeter, Kahoot)
  • Formulera ett erbjudande som är för bra för att tacka nej till. Sälj in dig och dagens program. Vad är det du kan ge publiken?
  • Variera och repetera! Säg samma sak på olika sätt och växla fram och tillbaka  – muntligt, med text, med bild, med tabell, med diagram, med ljud o.s.v.

 

Använd mer än bara text
  • Använd olika typer bilder – foto, illustrationer, målningar
  • Citat – ordspråk, kända personer, eget motto, företagets/organisationens ledord
  • Visa prylar – för att belysa något, illustrera något, associera till något

 

Var närvarande och inkännande
  • Ser alla trötta och frånvarande ut – kommentera det och aktivera publiken med t.ex. en övning där alla behöver ta ställning i en fråga, fysisk aktivitet (stå upp, klappa händerna), berätta en anekdot/rolig historia (fånga uppmärksamheten)
  • Lägg in en kort paus om du ska tala längre än 45 minuter – tiden du ger bort får du igen genom bibehållen uppmärksamhet
  • Våga lägga till eller ta bort material, om det visar sig att publiken behöver det

 

Tips på aktivteter

Interaktion och dialog med publiken
  • Handuppräckning
  • Bikupa med grannen
  • Fyra hörn – ta ställning genom att gå till ett hörn i rummet (ett alternativ per hörn)
  • En linje – ta ställning genom att ställa sig längs med en linje (mer – mindre, ja – nej)  
  • Be om exempel/åsikter/kommentarer från publiken – frivillig handuppräckning, peka direkt på någon
  • En utvärdering kan vara bra – säkerställ många svar genom att använda slutet av själva utbildningstiden till att besvara frågorna

 

Quiz
  • Gör ett quiz i början och gå igenom svaren – för att stämma av kunskapsnivån, aktivera publiken och snabbt skapa dialog mellan dig och publiken
  • Gör ett quiz som pågår under hela utbildningen och gå igenom i slutet – för att publiken ska lyssna aktivt hela tiden
  • Gör ett quiz i slutet av utbildningen och gå igenom direkt – för sammanfattning och repetition
  • Ha ett quiz tillgängligt efter avslutad utbildning – för repetition, behålla dialog

 

Använd konst och historia
  • Läs en dikt eller skönlitteratur – för att skapa stämning, belysa din poäng, placera i ett större sammanhang
  • Visa konstverk – för att skapa stämning, belysa din poäng, placera i ett större sammanhang
  • Musik – för att skapa stämning, belysa din poäng, placera i ett större sammanhang
  • Dra paralleller mellan det du talar om och dåtid – nutid – framtid

 

Alla har mobiler – använd dem
  • Ge en fotouppgift – ta en selfie (så minns ni att ni var här), fota minst en av bilderna i powerpointpresentationen, fota sin egen eller grannens tumme (beröm)
  • Ge i uppgift att googla något – göra något gemensamt, väcka intresse

 

Vill du skriva ut tipsen?

Googledokument (2 sidor, svart/vit)