En moderators perspektiv på rundabordssamtal under StudBo17

Tack vare att jag blev anlitad som moderator för två rundabordssamtal hamnade jag på StudBo17, branschmässan för studentbostadsföretag, som arrangerades i Stockholm 4-5 oktober. Här är mina sammanfattningar från två spännande samtal om bostadspolitik och spaningar om framtidens studentbostäder.

studbo17 moderator 5 okt 01

Jag ledde alltså två rundabordssamtal inför besökarna på StudBo17. Det ena samtalet handlade om digitalisering och det andra handlade om en hållbar, fungerande studentbostadsmarknad.

Rundabordssamtal förs vanligtvis bakom stängda dörrar med väl valda gäster som pratar med varandra. Den här gången var gästerna väl valda, men samtalen fördes ute i mingelområdet på mässan, där besökare kunde komma fram och lyssna. Ett roligt och engagerande grepp, som lockade många nyfikna. Efter samtalen presenterade jag en sammanfattning på konferensscenen, där Henrik Jonsson var moderator för hela StudBo17.

På sätt och vis tycker jag att upplägget för de här rundabordssamtalen fångar hela stämningen i studentbostadsbranschen. Under mina år har jag sett så många exempel på generositet och nyfikenhet, att jag vågar påstå att det är en kultur. Branschen är i ständig dialog och rörelse. Vågar testa nya grejer. Självklart finns det konkurrens mellan aktörerna, men man spelar med ganska öppna kort – bjuder in och lär av varandra.

Jag tror att en bidragande del av den här kulturen är att studenter själva är så pass involverade hos de stora aktörerna och att många aktörer har som mål att återinvestera – inte plocka ut – vinst. Studenter bidrar med målgruppens egna perspektiv, nytänkande och nätverk. Återinvesteringar skapar stabilitet och långsiktighet, vilket ger expertis på målgruppen och branschens förutsättningar.

Hur branschen kommer att utvecklas med många nya, små aktörer och jätten Akademiska hus återstår att se och kräver ett eget blogginlägg. Men dagens studentbostadsbransch är bildad, byggande och benchmarkad.

 

Digitalisering

Den digitala studenten redan är här, men var befinner sig studentbostadsbranschen och aktörerna som på olika vis är kopplade till den? Samtalet kretsade kring digitalisering, lärande, lärandemiljöer och bostäder för studenter med både nulägesanalyser av åtgärdsbehov, hinder för att genomföra åtgärder och framtidsspaningar om vad som kommer att ses som en självklarhet om 10-15 år.

Paneldeltagare:

  • Susanne Malmgren, chef studentbostäder, Akademiska hus
  • Jan Gulliksen, professor i människa-dator-interaktion, KTH
  • Daniel Dronjak, kommunstyrelsens ordförande, Huddinge kommun
  • Ronnie Johansson, försäljningschef för region öst, Cramo
  • Max Stenberg, ordförande, Uppsala studentkår
  • Tobias Fröberg, vd, BoldArc
  • Annika Knaust, ansvarig för förvaltning, Svenska studenthus
  • Billy McCormac, vd, Fastighetsägarna Stockholm

Sammanfattning av samtalet som jag presenterade på scen inför alla besökare på StudBo17:

  • Är Sverige är tillräckligt på tårna för att möta krav och behov från den digitala studenter? Nej!
  • Spaning: Ökad bredd bland studenter, med mer varierande behov
  • Spaning: Mer lärande kommer att ske via digitala lösningar – både val av lärosäte och hur undervisningen genomförs
  • Spaning: Finns fortfarande ett behov att det vi diskuterade vid millennieskiftet: tillgång till snabbt och stabilt bredband, men nu även utan sladdar

 

En hållbar, fungerande studentbostadsmarknad

Utgångspunkten för samtalet var att diskutera de senaste årens förändringar med ett utökat antal utbildningsplatser, ökad nyproduktion och fler aktörer på marknaden. Paneldeltagarnas olika perspektiv belyste de särskilda förutsättningar och behov som finns för just studentbostadsmarknaden.

studbo17 moderator 4 okt 2017 01

Paneldeltagare:

  • Ingrid Gyllfors, vd, Stockholms studentbostäder (SSSB)
  • Marcus Svensson, vd, ByggVesta Development
  • Malin Danielsson, kommunalråd, Huddinge kommun
  • Johan Ödmark, vd, Kista Science City
  • Helena Hamrén, bostadsuthyrningssamordnare, Svenska bostäder
  • Sima Zangiabadi, chef för affärsutveckling, PEAB
  • Max Stenberg, ordförande, Uppsala studentkår

Sammanfattning av samtalet som jag presenterade på scen inför alla besökare på StudBo17:

  • Är bostadsbristen för studenter löst inom 3 år, som bostadsminister Peter Eriksson påstod från scenen? Nej!
  • Spaning: Ingen vågar säga behovet av exakt antal studentbostäder, men konstaterar att det är lite svårbedömt p.g.a. förändringar av antalet utbildningsplatser
  • Spaning: Hur hyran för nyproduktion ska vara rimlig för studenter – kollektiva lösningar, vända på perspektivet: har vi råd att INTE bygga så att studenter har råd
  • Spaning: Ökat flexibilitet av det bestånd som finns – olika typer på ett våningsplan, använda ett hus till olika ändamål i olika perioder

studbo17 ingrid gyllfors och jag

Ingrid Gyllfors (vd, Stockholms studentbostäder) och jag. 

Valberedning del 1: Ny valberedning – att påbörja uppdraget och planera arbetet

startup-photos

Valberedningsarbete är okreddigt, otacksamt och tidskrävande. Det vet alla. Samtidigt är valberedningar något som många faktiskt vill ha inför personval. Så, hur får man människor att kandidera till valberedningsuppdrag och hur får man till ett välfungerande valberedningsarbete? Läs min valberedningsspecial i sex delar, där jag samlar tips och egna erfarenheter. Här är del 1.

Projektstart: Från att bli vald till att börja valbereda

En valberedning väljs under en begränsad tidsperiod. Det finns en start och ett slut. Precis som ett projekt! Därför tycker jag att det är smart att tänka på valberedningsarbete som ett projekt.

Vanligtvis utses en sammankallande när valberedningen väljs. Sammankallande ansvarar för att kalla till möten och behöver således ha tillgång till valberedningens kontaktuppgifter. Jag är sammankallande för valberedningen för Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) och såg till att bli vän med alla på Facebook och skapa en fb-grupp så snart vi blivit valda. När jag varit organisationsledare har jag även haft för vana att skicka mejl till alla som blivit valda till poster och på så sätt koppla ihop rätt personer med varandra.

Exakt vad som ingår i uppdraget som sammankallande varierar, men i mitt fall tog jag initiativ till första mötet, vaskade fram ett mötesdatum via Doodle och kallade till möte. Jag informerade även ordförande för SSCO om att valberedningen påbörjat arbetet och datum för första mötet.

När första mötet ska hållas beror på uppdraget. Enklast är att räkna baklänges från när valberedningens första deadline kan tänkas inträffa och med god marginal boka möte utifrån det. SSCO:s valberedning behöver förhålla sig till att studentrådet (vår uppdragsgivare) ska sammanträda och rösta om personval någon gång mellan 1 och 30 november. När vi påbörjade arbetet var datum för studentrådet inte spikat, men vi hade god marginal oavsett om studentrådet hålls i början eller slutet av november.

Tips!
  • Se till att samla in kontaktuppgifter till alla som blir valda till valberedningen och att sammankallande får ta del av kontaktuppgifterna.
  • Valberedningen behöver föra en dialog med uppdragsgivaren (t.ex. genom kontakt med ordförande) och löpande berätta om valberedningsarbetet.
  • Påbörja valberedningsarbetet i god tid, utifrån den deadline som valberedningen har att att arbeta mot.

 

Första mötet med valberedningen

Fokus för allra första mötet (projektstart) är att lära känna varandra och förstå uppdraget. Många valberedningar arbetar helt ideellt och i bästa fall har personerna lite olika kontaktnät och olika erfarenheter av organisationen. För att få valberedningsarbetet att fungera så bra som möjligt tror jag att det är viktigt med en gemensam start där valberedningen grundligt går igenom uppdraget tillsammans.

Inför första mötet med SSCO:s valberedning skrev jag ett förslag till dagordning, som hela valberedningen fick tycka till om i förväg och även i början av mötet. Vi avsatte två timmar för mötet och höll den tiden. Här är punkterna som vi diskuterade:

  • Personliga presentationer – vad man gör, vad man gjort tidigare, erfarenheter av valberedningsarbete
  • Relationerna inom valberedningsgruppen – vem känner vem
  • Styrdokument för valberedningsarbetet – läs hemma innan mötet, gå igenom noga tillsammans och diskutera frågor vid behov
  • Genomgång av alla val som som ska beredas – vilka val ska vanligtvis göras och finns det några fyllnadsval
  • Kommunikationsvägar – vilka kanaler ska valberedningen använda för arbetet, hur ska kontakterna skötas med styrelse/medlemmar/o.s.v.
  • Inspiration från andra valberedningar – finns det några goda exempel att inspireras av (eller skräckexempel för den delen)
  • Ambitionsnivå och tid – stäm av ambitionsnivå och ungefär hur mycket tid som alla har att lägga på uppdraget
Tips!
  • Ha första mötet i god tid, utifrån den deadline som valberedningen har att att arbeta mot.
  • Använd första mötet till att lära känna varandra och gå igenom uppdraget tillsammans.
  • Kom överens om hur valberedningen ska kommunicera med varandra och med andra, samt var valberedningen ska dela information med varandra (t.ex. fb-grupp, Slack, Google Drive, Dropbox).

 

Tidsplan och ansvarsfördelning

Ett projekt behöver en projektplan med tidsplan och ansvarsfördelning för arbetet. Detsamma rekommenderar jag för valberedningar. Genom att skriftligt planera, dokumentera och följa upp arbetsprocessen så säkerställer man att allt som ska göras blir gjort. En projektplan bör innehålla viktiga datum, viktiga arbetsuppgifter och vem som är ansvarig för att göra vad. Denna information (vad/när/hur) kan i regel utläsas av valberedningens styrdokument, där det brukar stå vad som gäller för de olika momenten i valberedningsprocessen.

Personligen skulle jag även rekommendera att projektplanen innehåller mål för respektive arbetsuppgift. I vissa fall kan målet bara vara att få något gjort (check!), men i de flesta fall går det att formulera mätbara mål som både fungerar som en morot för valberedningen och kvalitetssäkrar valberedningsarbetet. Ett belysande exempel i tre steg: “få in nomineringar till styrelsen”, “få in minst lika många nomineringar som antalet platser i styrelsen” och “få in minst två nomineringar per plats i styrelsen”. Med mål kan man alltså både styra och följa upp valberedningsarbetet.

Något som är helt avgörande vid planering och eventuella målformuleringar är att stämma av med varandra att projektplanen faktiskt är realistisk och genomförbar. Det är är lätt att sitta på ett möte och planera, men svårare att faktiskt genomföra allt som är planerat. Så kolla med varandra att tid och ork finns för att fullfölja det ni vill göra.

(Målstyrning och mätbara mål är något som jag säkerligen kommer att blogga om framöver. Älskar’t!)

SSCO:s valberedning valde att dela upp projektstarten på två möten – första mötet lärde vi känna varandra och gick igenom uppdraget, det andra mötet ska vi använda till att göra den praktiska planeringen med tidsplan och ansvarsfördelning. Vår bedömning var att vi behövde första mötet (2 timmar) bara för att komma igång.

Tips!
  • Gör en projektplan med tidsplan, arbetsuppgifter och ansvarsfördelning
  • Ha gärna mätbara mål i projektplanen
  • Stäm av inom valberedningen att projektplanen är realistisk och genomförbar

 

Fortsättning följer!

Bloggserien om valberedningsarbete fortsätter inom kort med del 2, som handlar om att få in många nomineringar.

  1. Ny valberedning – att påbörja uppdraget och planera arbetet
  2. Få in många nomineringar – marknadsföring och kontaktnät
  3. Intervjuer – hur skapar man förutsättningar för bra samtal
  4. Jäv – upptäcka och hantera jävsituationer
  5. Hearing av kandidater – vad får man fråga och vad är det egentligen folk vill veta
  6. Val av ny valberedning – hur får man någon att vilja vara valberedare

 

Vad tycker du?

Hör av dig med frågor och feedback! Jag vill ju veta vad ni som läser tycker och tänker om detta, så skriv en kommentar!

/Anna Wallgren

 

 

 

Tips! Att läsa kurslitteratur

För några år sedan jobbade jag som stödmentor (till andra studenter) på Studentavdelningen vid Stockholms universitet, parallellt med min lärarutbildning och språkvetenskapliga studier.

Då skrev jag ihop ett dokument med konkreta lästips till studenter som exempelvis var ovana vid akademisk litteratur eller ofta hamnade i svårigheter när det var dags att läsa. 

Nu, inför terminsstarten, kom jag att tänka på lästipsen och delar med mig av dem här nedan. Se tipsen som inspiration och stöd – alla är olika, har olika förutsättningar och olika behov. Lycka till med studierna!

/Anna Wallgren

pexels-photo-415078

 

Kurslitteraturen

Något som jag ofta gör är att skapa en översikt av kurslitteraturen, för att veta vilken litteratur jag har skaffat och hur jag använt den. Alla är så klart olika, men för många kan en tabell göra studierna lite enklare. Jag brukar göra en tabell med fem kolumner och använda en rad per bok/artikel:

  • Kurslitteratur/Kursens namn (i kolumnen längst till vänster)
  • Har tillgång till (d.v.s. om jag har skaffat litteraturen eller info om var den finns)
  • Har läst (om jag har läst, behöver läsa om något etc.)
  • Har skrivit om (om jag t.ex. har refererat till litteraturen i en hemtenta)
  • Kommentar (om det finns något särskilt jag behöver minnas)

Det går så klart att ändra på rubrikerna, lägga till/ta bort eller använda en tabell per bok och bocka av kapitel för kapitel. Testa dig fram och hitta de sätt som passar dig!

Kursens namn
Har tillgång till
Har läst
Har skrivit om
Kommentar
Titel och författare
Titel och författare
Titel och författare

 

Inför läsningen

  • Läs en text i taget.
  • Fundera över syftet med läsningen. Vad vill du veta? Varför ska du läsa texten?
  • Börja med att överblicka texten och bilda dig en uppfattning om vad det är du kommer att läsa om, till exempel:

– Läs baksidestexten (vad verkar texten handla om?)

– Överblicka referenslistan (känner du igen något namn eller någon titel?)

– Överblicka sakregister/ordlista (om det finns)

– Läs innehållsförteckningen (om det finns)

– Bläddra i texten (läs rubrikerna och titta på bilder/tabeller/diagram/figurer)

– Läs sammanfattningar (om det finns)

 

Under läsningen

  • Anteckna medan du läser. Skriv av viktiga ord, ord som du inte förstår eller citat som du tycker är viktiga. Var noga med att märka anteckningarna med textens titel, författare, årtal och sidnummer (så är allt klart om du ska skriva referenser).
  • Läs i max 30 minuter, för att behålla koncentrationen. Ställ ett alarm och ta en kort paus innan du påbörjar nästa 30 minuter av läsning.

I början av nästa läsning:

  • Läs igenom dina tidigare anteckningar. Behöver du läsa om någon del av texten som du läste förut?
  • Överblicka den nya texten som du ska läsa (bläddra i texten).
  • Anteckna och läs i max 30 min.

 

Efter läsningen

  • Läs igenom dina anteckningar.
  • Bläddra i texten en gång till.
  • Vad har du lärt dig? Vad behöver du veta mer om?

 

Vill du skriva ut tipsen?

Googledokument (2 sidor, svart/vit)

 

Tips till dig som ska hålla en utbildning eller föreläsning

En kompis hörde av sig och ville ha några pedagogiska tips för att hålla utbildningar och presentationer på jobbet. Jag svarade med att skriva ihop ett dokument med tips på planering, genomförande och aktiviteter. Kanske fler som kan ha nytta av detta?

Kommentera gärna med egna tips!

/Anna Wallgren

pexels-photo-273222.jpeg

 

Planering

Syfte, mål och målgrupp
  • Helt avgörande: Vad är syftet? Varför ska du göra detta?
  • Vad är målet? Hur vet du att du har uppnått målet?
  • Anpassa så mycket som möjligt efter det du vet om målgruppen: Vad vet du att de kan/inte kan? Vad viktigt för att skapa trovärdighet?

 

Medvetna val – välj och välj bort
  • Gör medvetna val för vad du väljer/inte väljer att använda – powerpoint, whiteboard, åhörarkopior o.s.v.
  • Ta reda på vad som finns i rummet och vad du själv behöver ta med

 

Genomförande

Praktiskt genomförande
  • I början: Tala om vad du ska tala om. Syfte och mål.
  • I slutet: Tala om vad du har talat om. Repetera syfte och mål. Sammanfatta.
  • Håll koll på tiden – ha tillgång till en klocka, börja på utsatt tid
  • Planera och utgå ifrån dig och din personlighet. Använd det som funkar för just dig – humor, kroppsspråk, saklighet, vara personlig eller vad-det-nu-kan-vara. Det väcker intresse och skapar även trovärdighet.

 

Tydlighet – med fokus på lärande
  • Använd ord som synliggör hur allt hänger ihop: eftersom, därför att, på grund av
  • Gör små sammanfattningar löpande och belys det viktiga: “Alltså …”
  • Bestäm dig för hur du vill hantera frågor och berätta det flera gånger. Var även tydlig med hur/om du är tillgänglig för publiken efteråt – räck upp handen när som helst, frågor i slutet, mejla efteråt, nås på kontorstider, finns på Twitter o.s.v.

 

Aktivera och skapa intresse
  • Få publiken att aktivt ta ställning, inte bara lyssna – handuppräckning, prata i bikupor, använda något webbverktyg (t.ex. Google Drive, Mentimeter, Kahoot)
  • Formulera ett erbjudande som är för bra för att tacka nej till. Sälj in dig och dagens program. Vad är det du kan ge publiken?
  • Variera och repetera! Säg samma sak på olika sätt och växla fram och tillbaka  – muntligt, med text, med bild, med tabell, med diagram, med ljud o.s.v.

 

Använd mer än bara text
  • Använd olika typer bilder – foto, illustrationer, målningar
  • Citat – ordspråk, kända personer, eget motto, företagets/organisationens ledord
  • Visa prylar – för att belysa något, illustrera något, associera till något

 

Var närvarande och inkännande
  • Ser alla trötta och frånvarande ut – kommentera det och aktivera publiken med t.ex. en övning där alla behöver ta ställning i en fråga, fysisk aktivitet (stå upp, klappa händerna), berätta en anekdot/rolig historia (fånga uppmärksamheten)
  • Lägg in en kort paus om du ska tala längre än 45 minuter – tiden du ger bort får du igen genom bibehållen uppmärksamhet
  • Våga lägga till eller ta bort material, om det visar sig att publiken behöver det

 

Tips på aktivteter

Interaktion och dialog med publiken
  • Handuppräckning
  • Bikupa med grannen
  • Fyra hörn – ta ställning genom att gå till ett hörn i rummet (ett alternativ per hörn)
  • En linje – ta ställning genom att ställa sig längs med en linje (mer – mindre, ja – nej)  
  • Be om exempel/åsikter/kommentarer från publiken – frivillig handuppräckning, peka direkt på någon
  • En utvärdering kan vara bra – säkerställ många svar genom att använda slutet av själva utbildningstiden till att besvara frågorna

 

Quiz
  • Gör ett quiz i början och gå igenom svaren – för att stämma av kunskapsnivån, aktivera publiken och snabbt skapa dialog mellan dig och publiken
  • Gör ett quiz som pågår under hela utbildningen och gå igenom i slutet – för att publiken ska lyssna aktivt hela tiden
  • Gör ett quiz i slutet av utbildningen och gå igenom direkt – för sammanfattning och repetition
  • Ha ett quiz tillgängligt efter avslutad utbildning – för repetition, behålla dialog

 

Använd konst och historia
  • Läs en dikt eller skönlitteratur – för att skapa stämning, belysa din poäng, placera i ett större sammanhang
  • Visa konstverk – för att skapa stämning, belysa din poäng, placera i ett större sammanhang
  • Musik – för att skapa stämning, belysa din poäng, placera i ett större sammanhang
  • Dra paralleller mellan det du talar om och dåtid – nutid – framtid

 

Alla har mobiler – använd dem
  • Ge en fotouppgift – ta en selfie (så minns ni att ni var här), fota minst en av bilderna i powerpointpresentationen, fota sin egen eller grannens tumme (beröm)
  • Ge i uppgift att googla något – göra något gemensamt, väcka intresse

 

Vill du skriva ut tipsen?

Googledokument (2 sidor, svart/vit)