Nytt jobb!

Anna Unga Forskare 8 jan 2018

Från och med idag jobbar jag heltid som verksamhetsutvecklare hos Unga forskare. Smygstartade redan i december, men nu är det officiellt.

Unga forskare arbetar med att främja ungas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Jag ser fram emot att lära känna en ny organisation och arbeta med frågor som är viktiga för framtidens kompetensförsörjning, men också viktiga verksamheter för unga som intresserar sig för naturvetenskap, teknik och matematik på fritiden.

👋 Om någon vill luncha eller ta en kopp kaffe så ligger kansliet vid Kungl. Vetenskapsakademin ute vid Frescati, alltså vid (T) Universitetet.

 

Så var mitt år 2017

Frågorna kommer från Underbara Clara, men jag hittade dem via Teknifik.

 

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?

Jag gjorde mycket som jag aldrig gjort förut, precis som alla år, men de här tre sakerna har på olika sätt har vidgat mina vyer:

  • Bjöd hem gästföreläsare till mitt vardagsrum och till Elins vardagsrum – åtta gånger arrangerade vi roliga afterworkkonceptet “5 to 9”
  • Var moderator för ett panelsamtal på engelska på Stockholms universitets Alumni Day: “Does art make a difference?”
  • Valberedningsarbete som sammankallande för valberedningen för Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO). Första gången jag sitter i en valberedning.

5to9 anna och elin

SU almuni day 17 okt 2017

anna wallgren valberedning 02

 

Genomdrev du någon stor förändring?

Nja, mitt liv och min tillvaro är på det stora hela väldigt stabilt. Den stora förändringen kom när jag valde att inte förlänga mitt anställningsavtal, trots att jag inte hade något annat påskrivet.

 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja, det var vänner som blev föräldrar även i år. Själv talade jag mer öppet om att jag är frivilligt barnfri. Men med det livsvalet växer också min oro för hur livet och mitt sociala umgänge kommer att utveckla sig. Bebisbubblor och familjeliv tycks vara som slukhål. Hur lever frivilligt barnfria som är 40+? Det ska jag utforska och lägga tid på under 2018. Till att börja med ska jag läsa om antologin “Ingens mamma”. (Hör av dig om du vill vara med och diskutera detta!)

 

Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas?

Den 1 april 2017 kommer jag att minnas. Första dagen utan anställning och det kom att påverka mitt liv under resten av året, på gott och ont. Mest gott. Det har varit lärorikt att stå på egna ben och utforska vad det är jag vill och kan göra. Likaså är jag stolt över mig själv som vågar fatta stora beslut och göra medvetna val i livet – välja och välja bort.

 

Dog någon som stod dig nära?

Tyvärr nåddes jag av dödsbud 2017.

 

Vilka länder besökte du?

Sverige! Jag är en ofrivillig resenär, som hellre upptäcker min närmiljö och fördjupar vänskaper. Att avstå från flygresor (i möjligaste mån) är även ett medvetet klimatbeslut som jag fattade för många år sedan. Hoppas att fler minskar på nöjesflygandet, för det är faktiskt inte hållbart.

 

Bästa köpet?

En ny mobil! Gick från en iPhone 5 till en iPhone 8.

 

Gjorde någonting dig riktigt glad?

När jag tänker på 2017 blir jag lite extra glad över detta:

  • Premiär för roliga afterworken “5 to 9”, som Elin Hylander och jag arrangerar hemma i våra vardagsrum. Vilken succé!
  • Alla uppdrag som moderator och konferencier. Jag utmanade mig själv inom nya ämnesområden och snackade även engelska.
  • Mitt studentengagemang uppmärksammades och jag blev invald som senior hos HumF, invald i Uggleorden och invald i Grodorden. Känner värme och stor glädje över att andra visar uppskattning för mina idéer och beslut.
  • Tre sommarveckor arrangerade jag ”Staycation i Stockholm efter kl. 17”. Det var helt galet.
  • Vann en hashtagtävling och fick fribiljetter till Samhällsbyggnadsdagarna 2018.
  • Fick åka med Boinstitutet till nybyggda Vallastaden i Linköping. Mycket spontant och helt tack vare twitter!
  • Blev kontaktad av ett produktionsbolag som gör en dokumentärfilm om Almedalen och de vill använda två av mina bilder i ett bildspel. Kul att de hittade just mina Instagrambilder i det enorma flödet från Almedalen.

 

Saknar du något under år 2017 som du vill ha år 2018?

Under en stor del av 2017 saknade jag en (heltids)anställning, men hade kortare anställningar och ideella engagemang. Nu när det är 2018 kommer jag dock att jobba heltid och jag ser fram emot nya utmaningar i en ny roll och i en ny organisation.

 

Vad önskar du att du gjort mer?

Träffat folk på tumanhand. När det gäller mina vänner så tycker jag att jag umgås för mycket i grupp och för lite på tumanhand. Älskar att arrangera aktiviteter och när alla är välkomna, men det är också viktigt att vårda sina nära relationer. Så det det ska jag göra lite bättre framöver.

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

Oj, vet inte vad jag ska svara på den frågan.

 

Favoritserier från året som gått?

“Stranger Things”. Det är helt enastående bra.

 

Bästa boken du läst i år?

Nya upplagan av “Svenska skrivregler”. Jag är ju språkvetare och det är alltid spännande med språkvård och språkpolitik.

svenska skrivregler 2017.jpg

 

Största musikaliska upptäckten?

I början av året hamnade jag oväntat på en spelning med Rein och det var helt magiskt. Senare upptäckte jag Lebanon Hanover och fick se dem live. Det var också helt magiskt.

 

Vad var din största framgång på jobbet 2017?

Jag lyckades slå flera rekord kopplade till kommunikation och påverkansarbete. Det var kul, men inget jag kan berätta några detaljer om just nu.

 

Största framgång på det privata planet?

Att jag får betalt för att frilansa. Det är visserligen jobb, men eftersom uppdragen inte ingår i en tjänst så ser jag det som en framgång på det privata planet. (Boka mig om du behöver en påläst moderator, en duktig skribent eller en engagerad workshopledare! Jag är bra på samtal, mötesplatser, texter och lärande.)

 

Största misstaget?

Allvarligt talat borde jag inte ha förlängt anställningsavtalet utan slutat redan vid årskiftet 2016/2017, med tanke på att jag kände mig färdig med studentorganisationer. Men av det misstaget blev jag klokare och jag vet att jag kan lita på min egen analysförmåga, när det gäller organisationer och ledarskap.

 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

På det stora hela är jag jämnglad. Har en hög lägstanivå och brukar somna och vakna på bra humör. Men jag var “ledsnare” i början av året och gladare i slutet av året.

 

Vad spenderade du mest pengar på?

Uteliv med restauranger och nöjen.  Och sparkontot.

 

Vad gjorde du på din födelsedag 2017?

Jag fyllde år på en fredag och var på seniorsmiddag hos Humanistiska föreningen, för första gången som invald senior. Det var festligt!

seniorsmiddag HumF 20 okt 2017.jpg

 

Vad fick dig att må bra?

Min familj och mina vänner. Jobb, nöjen och utmärkelser i all ära, men det är ju människor som är livet.

 

De bästa nya människorna du träffade?

Alla som jag lärt känna genom “5 to 9” och “Staycation i Stockholm efter kl. 17”.

 

Mest stolt över?

Mitt eget driv och handlingsförmåga. Jag är bra på att få saker att hända!

 

Högsta önskan just nu?

Äsch, jag tänker inte i sådana banor.

 

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?

Utveckla den här sidan och blogga mer. Kanske starta eget så att jag själv kan fakturera.

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Puh! Det var kluriga frågor, men väl värt tiden att fundera och både blicka framåt och bakåt. Har du också skrivit en årssammanfattning?

 

Fina minnen från Students’ Nobel NightCap och Luciabalen

I år hade jag det stora nöjet att bli inbjuden till Students’ Nobel NightCap, den hemliga efterfesten till Nobelfesten den 10 december, och Luciabalen som arrangeras av Stockholms universitets studentkår, dit Nobelpristagarna också bjuds in.

Jag älskar folk och festligheter! Känner mig otroligt tacksam och priviligerad som får ta del av så mycket roligt, genom mitt engagemang för studenter. De här tillställningarna är naturligtvis en del av engagemanget, eftersom det är utmärkta tillfällen för nätverkande. Jag ser alltid till att ha visitkorten redo i handväskan och kommer alltid hem med några nya kontakter på Facebook/LinkedIn.

SNNC 2017.jpg

Foto: Students’ Nobel NightCap (SNNC) 2017

Vill man ha extra roligt på fest går man dit med Elin Hylander och Andreas Åström. Students’ Nobel NightCap var alldeles magisk, precis som det ska vara! Detta var min fjärde NightCap, vilket betyder att jag besökt alla fyra arrangörer: Medicinska föreningen (2017), THS (2016), Stockholms universitets studentkår (2015) och SASSE (2014).

 

SNNC 2017 fotoautomaten.jpg

När det är fotoförbud på festen får man se till att nyttja fotoautomaten. Tack för fint arrangemang Medicinska föreningen – en alldeles strålande Students’ Nobel NightCap!

 

Luciabalen SUS 2017.jpg

Foto: André Wisén/Stockholms universitets studentkår (SUS)

Fina bilder från Luciabalen, där det också råder fotoförbud för gästerna. I år firande balen 100 år och fyra av årets Nobelpristagare var där samt en Nobelpristagare från tidigare år som kom på återbesök. Stort tack för en lysande bal Stockholms universitets studentkår och alltid trevligt att ses Tobias Nilsson!

 

Invald i Grodorden

grodorden anna nobelpristagare

Här är jag och Richard Henderson, Nobelpristagare i kemi. Till min stora förvåning blev jag invald i Grodorden igår på Luciabalen, tillsammans med fyra Nobelpristagare och fem studenter från Naturvetenskapliga föreningen.

Det är unikt att en humanist blir invald och jag får grodan för mitt engagemang för ökat samarbete och dialog mellan studentorganisationer vid Stockholms universitet.

Jag känner mig hedrad och väldigt glad över att mina idéer och mitt (sam)arbete uppmärksammas. Stort tack!

 

En moderators perspektiv på rundabordssamtal under StudBo17

Tack vare att jag blev anlitad som moderator för två rundabordssamtal hamnade jag på StudBo17, branschmässan för studentbostadsföretag, som arrangerades i Stockholm 4-5 oktober. Här är mina sammanfattningar från två spännande samtal om bostadspolitik och spaningar om framtidens studentbostäder.

studbo17 moderator 5 okt 01

Jag ledde alltså två rundabordssamtal inför besökarna på StudBo17. Det ena samtalet handlade om digitalisering och det andra handlade om en hållbar, fungerande studentbostadsmarknad.

Rundabordssamtal förs vanligtvis bakom stängda dörrar med väl valda gäster som pratar med varandra. Den här gången var gästerna väl valda, men samtalen fördes ute i mingelområdet på mässan, där besökare kunde komma fram och lyssna. Ett roligt och engagerande grepp, som lockade många nyfikna. Efter samtalen presenterade jag en sammanfattning på konferensscenen, där Henrik Jonsson var moderator för hela StudBo17.

På sätt och vis tycker jag att upplägget för de här rundabordssamtalen fångar hela stämningen i studentbostadsbranschen. Under mina år har jag sett så många exempel på generositet och nyfikenhet, att jag vågar påstå att det är en kultur. Branschen är i ständig dialog och rörelse. Vågar testa nya grejer. Självklart finns det konkurrens mellan aktörerna, men man spelar med ganska öppna kort – bjuder in och lär av varandra.

Jag tror att en bidragande del av den här kulturen är att studenter själva är så pass involverade hos de stora aktörerna och att många aktörer har som mål att återinvestera – inte plocka ut – vinst. Studenter bidrar med målgruppens egna perspektiv, nytänkande och nätverk. Återinvesteringar skapar stabilitet och långsiktighet, vilket ger expertis på målgruppen och branschens förutsättningar.

Hur branschen kommer att utvecklas med många nya, små aktörer och jätten Akademiska hus återstår att se och kräver ett eget blogginlägg. Men dagens studentbostadsbransch är bildad, byggande och benchmarkad.

 

Digitalisering

Den digitala studenten redan är här, men var befinner sig studentbostadsbranschen och aktörerna som på olika vis är kopplade till den? Samtalet kretsade kring digitalisering, lärande, lärandemiljöer och bostäder för studenter med både nulägesanalyser av åtgärdsbehov, hinder för att genomföra åtgärder och framtidsspaningar om vad som kommer att ses som en självklarhet om 10-15 år.

Paneldeltagare:

  • Susanne Malmgren, chef studentbostäder, Akademiska hus
  • Jan Gulliksen, professor i människa-dator-interaktion, KTH
  • Daniel Dronjak, kommunstyrelsens ordförande, Huddinge kommun
  • Ronnie Johansson, försäljningschef för region öst, Cramo
  • Max Stenberg, ordförande, Uppsala studentkår
  • Tobias Fröberg, vd, BoldArc
  • Annika Knaust, ansvarig för förvaltning, Svenska studenthus
  • Billy McCormac, vd, Fastighetsägarna Stockholm

Sammanfattning av samtalet som jag presenterade på scen inför alla besökare på StudBo17:

  • Är Sverige är tillräckligt på tårna för att möta krav och behov från den digitala studenter? Nej!
  • Spaning: Ökad bredd bland studenter, med mer varierande behov
  • Spaning: Mer lärande kommer att ske via digitala lösningar – både val av lärosäte och hur undervisningen genomförs
  • Spaning: Finns fortfarande ett behov att det vi diskuterade vid millennieskiftet: tillgång till snabbt och stabilt bredband, men nu även utan sladdar

 

En hållbar, fungerande studentbostadsmarknad

Utgångspunkten för samtalet var att diskutera de senaste årens förändringar med ett utökat antal utbildningsplatser, ökad nyproduktion och fler aktörer på marknaden. Paneldeltagarnas olika perspektiv belyste de särskilda förutsättningar och behov som finns för just studentbostadsmarknaden.

studbo17 moderator 4 okt 2017 01

Paneldeltagare:

  • Ingrid Gyllfors, vd, Stockholms studentbostäder (SSSB)
  • Marcus Svensson, vd, ByggVesta Development
  • Malin Danielsson, kommunalråd, Huddinge kommun
  • Johan Ödmark, vd, Kista Science City
  • Helena Hamrén, bostadsuthyrningssamordnare, Svenska bostäder
  • Sima Zangiabadi, chef för affärsutveckling, PEAB
  • Max Stenberg, ordförande, Uppsala studentkår

Sammanfattning av samtalet som jag presenterade på scen inför alla besökare på StudBo17:

  • Är bostadsbristen för studenter löst inom 3 år, som bostadsminister Peter Eriksson påstod från scenen? Nej!
  • Spaning: Ingen vågar säga behovet av exakt antal studentbostäder, men konstaterar att det är lite svårbedömt p.g.a. förändringar av antalet utbildningsplatser
  • Spaning: Hur hyran för nyproduktion ska vara rimlig för studenter – kollektiva lösningar, vända på perspektivet: har vi råd att INTE bygga så att studenter har råd
  • Spaning: Ökat flexibilitet av det bestånd som finns – olika typer på ett våningsplan, använda ett hus till olika ändamål i olika perioder

studbo17 ingrid gyllfors och jag

Ingrid Gyllfors (vd, Stockholms studentbostäder) och jag. 

Bygga studentbostäder med studenter – exempel från Vallastaden

vallastaden studbo 10

Vallastadens studentbostäder har jag varit nyfiken på i flera år. Genom mina uppdrag inom SSCO och SSSB har jag följt projektet, lyssnat till föredrag, pratat med Linköpingsstudenter, sett ritningar och sett fram emot att se hur alla idéer skulle genomföras. Här är mina kommentarer och funderingar efter att ha besökt visningsvåningen. 

Det som väckt omvärldens intresse för Vallastadens studentbostäder är ett nytt grepp på den klassiska studentkorridoren. Man har försökt att lösa utmaningen med det privata och det kollektiva, trivsel och effektiv användning av yta. Projektet utgår ifrån studenters egna önskemål och branschorganisationen Studentbostadsföretagen utlyste en arkitekttävling för arkitektstudenter. Resultatet är “Vallavåningen”, en stor kollektivlägenhet.

En student har tillgång till eget rum och 200 kvm gemensamma ytor. På ett våningsplan finns 15 enkelrum (14 kvm) och ett dubbelrum (22 kvm). Hyresnivån börjar på 4 895 kr/månad, vilket bör ses i relation till att studiemedlet med fullt lån och bidrag är på 10 016 kr. Nyproduktion är dyr. Även för studentbostäder. Även utanför Stockholm.

vallastaden studbo 11

vallastaden studbo 02 vallastaden studbo 01 vallastaden studbo 03 vallastaden studbo 08

 

På besök i visningsvåningen

Mitt första intryck är kort och gott: Wow! Våningen är ljus och rymlig. En stor gemensam entré, kök med förvaring och matplatser till höger och gemensamt vardagsrum till vänster som mynnar ut i en rymlig balkong. De gemensamma utrymmena är som en bred gång i mitten av våningen, med stora fönster på kortsidorna och dörrar till den enskilda rummen längs långsidorna.

Alla dörrar till rummen står vidöppna och släpper in gott om ljus. Det är ovanligt högt i tak, vilket är en del av rumslösningen med inbyggda loftsängar. De enskilda rummen är dock väldigt små och toaletterna – en på varje rum – känns därför väldigt stora.

Alla rum i visningslägenheten är möblerade i samarbete med IKEA. Sparsamt och snyggt. Men det känns stajlat och undanplockat. Inte som riktiga hem. Hade gärna sett rum med betydligt fler personliga tillhörigheter, för att få en mer korrekt uppfattning om proportionerna. Takhöjden och två fönster gör mycket för att kompensera få kvadratmeter. Men svängrum? Knappast.

vallastaden studbo 04

 

Funderingar efter besöket

Våningen kändes ljus och luftig under visningen med alla öppna rumsdörrar och den sparsamma inredningen, men hur blir det i vinter med mörker, stängda dörrar och fler möbler?

Förvaring? Inne på rummen finns en inbyggd garderob, men det lär behövas en hel del kreativa lösningar för att tillgodose förvaringsbehovet av kläder, prylar och studiematerial.

Fysisk tillgänglighet med litet rum och smal stege upp till loftsäng? För att bo här behöver du ha en funktionell kropp. Det gör rummen otillgängliga. Samtidigt är det en yteffektiv lösning att använda takhöjden i ett rum på 14 kvm. Det skulle visserligen gå att ha en säng på golvet, men då är sängen ungefär det enda du kan ha på rummet.

Matos? När många personer delar på ett kök ställer det höga krav på god ventilation. I visningsvåningen användes inte köket, så det gick inte att bilda sig en uppfattning om hur det är vid middagstid. Men hur kommer det vara för studenterna som bor i rummen närmast köket och i de gemensamma utrymmena?

Ljudisoleringen mellan rum och mellan våningar? Extra viktigt för studentbostäder, eftersom studentbostaden även är att betrakta som en arbetsplats. Svårt att göra en bedömning mitt under pågående visning, men jag uppfattade åtminstone inget ekande när jag gick omkring bland rummen. Rösterna från de andra besökarna var inte heller störande.

Kommer branschen vara lika nyfikna på uppföljning av vad studenterna tycker om att bo här? Att planera och bygga är en sak. Att förvalta och ha hyresgäster något annat. Jag funderar på om intresset från branschen kommer vara lika stort nu när projektet är genomfört som under processen. Tveksamt va?

Det jag tycker är allra mest anmärkningsvärt är ändå att det är en “grej” att studenter varit med under processen för att ta fram konceptet. Det borde vara standard! En sådan väldefinierad målgrupp som dessutom är enkel att nå – organiserade, pålästa och redo för möten. Så, när branschen möts på StudBo17 i oktober hoppas jag frågan om studenters medverkan diskuteras och att vi framöver enas om att: Självklart ska vi bygga studentbostäder med studenter!

 

Info om studentbostäderna i Vallastaden (Linköping)

Info från Studentbostäder Linköping

Info från bomässan Vallastaden

 

Nybyggda Vallastaden – för nördar och nyfikna

vallastaden passa på.jpg

I måndags var jag i Vallastaden (Linköping) tillsammans med 15 bostadspolitiska profiler, bland annat ordförande för Hyresgästföreningen, arkitekter, journalister, representanter från handelskammare och andra coola personer. Studiebesöket arrangerades av Boinstitutet och jag åkte med på ett bananskal. Fantastiskt roligt! Här är mina samlade betraktelser och spaningar. 

En flygande matta till nybyggda Vallastaden

Fantastiska Twitter! I helgen twittrade jag om min minisemester i Linköping och skrev att jag var nyfiken på nya stadsdelen Vallastaden, men att mitt resesällskap (mamma och syrran) inte riktigt delar mitt bostadspolitiska intresse. Så vi gjorde annat än att titta på nybyggen.

Moa Andersson på Boinstitutet såg detta i twitterflödet och frågade om jag ville följa med på Boinstitutets studiebesök. De hade fått en avanmälan och vips så fick jag en plats i deras minibuss. Avfärd från Stockholm till Vallastaden måndag morgon kl. 07:20.

Jag är otroligt tacksam över både spontanitet och generositeten från Moa Andersson/Boinstitutet. Självklart tackar jag ja till äventyr!

Vallastaden collage 18 sep 2017

 

En promenad runt kvarteren

Mitt första intryck av området är att det känns som en festival. Vimplar, flaggor, entrévärdar, programhäfte och förväntansfulla besökare. Festivalkänslan sitter i under hela dagen och förstärks av att det är bilfritt inne i Vallastaden. Jag roas verkligen av att gå runt och tjuvlyssna på alla nyfikna och mycket nördiga samtal. Många gäng i matchande vindjackor går runt och kommenterar bland husen – byggmaterial, infrastruktur, belysning, insyn, trähus, hållbarhet …

Första punkten i Boinstitutets program var en guidad rundtur på området. Alltid trevligt att bilda sig en uppfattning och få lite grundläggande fakta om projektet. Ett 40-tal byggare har bidragit med ca 1000 bostäder till den första etappen av Vallastaden och invigningen är öppen för allmänheten 2-24 september. Programhäftet är dock rik på information och Vallastaden har egna sociala kanaler, så en guidad rundtur är inget “måste”. Men trevligt om tid finns.

Kreativiteten och variationen bland husen är utmärkande för hela Vallastaden. Här finns höga och låga hus, mängder med material, uteplatser, butikslokaler och kontrasterna mellan grannhusen är slående. Nästan överdriven. Plattläggningen är i ögonfallande längs med de längre stråken – vackert på håll med alla “trasmattor”, men kanske lite stökigt direkt under fötterna. Det starkaste intrycket av Vallastaden är ändå att det är inspirerande. Som bomässa är Vallastaden toppen.

Samtidigt känns området lite som en spökstad, trots alla besökare. Balkongerna är kala, få tecken på personliga tillhörigheter, knappt något grönt mellan husen och allt som är planterat är (av naturliga skäl) smått. Allt det sprillans nya utan något slitage bidrar även till känslan av ödslighet och spökstad – det finns liksom inga mänskliga spår. Än.

Något som bidrar till trivsel är då den lilla ån som delar området. Jag hittade även en porlande bäck som jag tog mig tid att lyssna till. Vid vattnet är det grönt och stora trädäck bjuder in till gemenskap. Om det är kvällssol där på sommaren gissar jag att det kommer bli välbesökt. Vallastaden har dock en helt annan känsla än BO01/Malmö som ligger precis vid vattnet där breda badbryggor ramar in stadsdelen. Vallastaden ligger på Östgötaslätten, lite off från resten av Linköping.

Vattnet och ån kommenterades lite oroligt från småbarnsföräldrar som noterade att det inte finns några staket. Området känns överlag ganska vuxet och förskolan och skolan är placerade utanför. Enligt kartan i programmet ska det finnas ett par lekplatser bland husen, men jag såg inte dem. Samtidigt är det så klart barnvänligt med en bilfri miljö och den direkta närheten till grönområdet Paradiset, som ligger på andra sidan vägen. Där finns kolonilotter och växter/buskar/träd som alla får plocka av.

 

 

 

Att bygga attraktiva städer och stadsdelar

Den andra programpunkten i Boinstitutets program var deras egna panelsamtal: “Hur bygger vi för att få levande och attraktiva stadsdelar och städer?”

Paneldeltagare:

  • Ali Hajar, planarkitekt, Linköpings kommun
  • Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert, Stockholms handelskammare
  • Magnus Hultegård, planarkitekt, Linköpings kommun
  • Marie Linder, förbundsordförande, Hyresgästföreningen
  • Ola Gustafsson, arkitekt SAR/MSA Gehl
  • Moderator: Johanna Palmér, vd, Östsvenska handelskammaren

vallastaden panelsamtal

Panelen var tydlig – många frågor om Vallastaden kommer vi inte få svar på förrän tiden gjort sitt. Koppling till staden, företagsklimatet, hur det är att bo och leva bland täta hus (insyn, privatliv), vilka som kommer att bo där, segregation, vilka som inte kommer kunna bo där, lärdomar till resten av Linköping etc.

Något jag särskilt lade märke till är att både Hyresgästföreningen och Stockholms handelskammare betonade att de ska börja fokusera mer på just stadsutveckling och stadsbyggnad. Det tror jag är ett uttryck för att nyproduktionen så sakteliga börjat komma igång och att man då vill vara med och påverka inte bara att det byggs utan även vad och hur det byggs. Klokt. Båda organisationerna bidrar med viktiga perspektiv.

Enligt Boinstitutets senaste prognos saknas 600 000 bostäder till år 2025. De här bostäderna kan inte byggas isolerat, utan är en del av samhällsplaneringen med utbyggnad av städer, infrastruktur, företagsmiljöer, kollektivtrafik och andra samhällsfunktioner. Spännande att följa svängningarna i bostadsdebatten!

 

Studentbostäder

Självklart besökte jag studentbostäderna på området. Har följt projektet på ritbordet i flera år och var nyfiken på resultatet, men de spaningarna sparar jag till ett eget blogginlägg.

 

Mina funderingar om Vallastaden

Många av de frågor som väcks behöver tiden utvisa, precis som panelen konstaterade. Människorna som bor i området kommer att sätta sin egen prägel: Engagerar man sig i grannskapet eller inte? Köper folk bara för att sälja vidare eller planerar man att bo här mer långsiktigt? Kommer man att vilja öppna upp och bjuda in till Vallastaden eller stänga om sig?

Vilka butiker/service kommer finnas och bidra till vardagslivet, socialt umgänge och företagsgemenskap? Kommer de kunna locka folk till Vallastaden eller blir kundkretsen begränsad till de boende?

Idag ligger det nybyggda området avsides från resten av Linköping, men Vallastaden kommer att fortsätta växa och det är bara första etappen med ca 1000 bostäder som ingår i bomässan. Kommer resten av husen vara lika kreativa och variationsrika?

För vem finns Vallastaden? För alla och för ingen. Jag har svårt att se någon “typisk” Vallastadsbo framför mig. Kanske för att jag inte känner Linköping som stad. Kanske för att trots den breda variationsrikedomen är priserna på nyproduktion så pass höga att att området förblir utom räckhåll för många.

Vill jag bo i Vallastaden? Nä, det ligger ju trots allt inte i Stockholm.

 

 

 

Passa på – besök Vallastaden

Det går att ha roligt och låta timmarna flyga iväg oavsett om du har har ett tydligt intresseområde (nörd) eller ett öppet sinne (nyfiken). I Vallastaden får du inspiration – heminredning, planlösning, infrastruktur, gemensamhetsytor, byggmaterial, belysning, stadsodling, barnperspektiv, tillgänglighetsperspektiv, kollektivt boende, hållbarhet …

Allra roligast är nog att besöka området tillsammans med andra och på så sätt både göra dina egna upptäckter, men också ta del av helt annorlunda iakttagelser och funderingar.

Invigningen pågår 2-24 september och är öppen för allmänheten.

Info om projektet från Linköpings kommun

Officiella webbsidan för Vallstaden 

 

Minnen från våren 2016

minnen från våren 2016

Foton från våren 2016, när jag höll Valborgstal på Skansen och fick ett fint stipendium från Stockholms universitet. Förutom att jag känner mig stolt och tacksam när jag tänker tillbaka, så är det även två tillfällen som jag fått dela tillsammans med familjen. Det betyder mycket för mig.

Hittade även en intervju med Guadeamus, där jag svarar på några frågor om stipendiet. Minns verkligen hur glad och överraskad jag var! Stipendiepengarna gick mycket riktigt till att fira med vänner, men även till eget sparande.

Tänk vad man kan hitta i gömmorna när man rensar här hemma. Kanske borde göra det oftare?

 

Valberedning del 2: Få in många nomineringar

hands-people-woman-working.jpg

Valberedningsarbete är okreddigt, otacksamt och tidskrävande. Det vet alla. Samtidigt är valberedningar något som många faktiskt vill ha inför personval. Så, hur får man människor att kandidera till valberedningsuppdrag och hur får man till ett välfungerande valberedningsarbete? Läs min valberedningsspecial i sex delar, där jag samlar tips och egna erfarenheter. Här är del 2.

“Är du vår nya styrelsestjärna? Sök till styrelsen!”

Hur beskrivningen av uppdragen är formulerade påverkar naturligtvis vilka personer som tilltalas av att söka uppdrag och/eller att sprida vidare informationen. Här finns många vägval för valberedningen (eller en kommunikationsansvarig) att göra.

Korrekt information är avgörande för valberedningens trovärdighet. Det ska klart och tydligt framgå vem/vilka som har rätt att nominera, vad som ska skickas med i nomineringen, när nomineringsstopp är och var man vänder sig med frågor. Likaså bör informationen om själva uppdragen vara verklighetstrogna: Hur många timmar i veckan/månaden behövs för uppdraget? Arbetar styrelsen strategiskt eller operativt? Kommer möten hållas dagtid/kvällstid eller vardagar/helg?

Anpassa kommunikationen utifrån den tänkta målgruppen och det sammanhang där valberedningen verkar. I mitt fall, med valberedningen för SSCO, är målgruppen studenter i Stockholm och SSCO:s medlemskårer. Valberedningen ska dels bereda val inom SSCO, dels val till styrelsen för SSSB (Stockholms studentbostäder). Uppdragen varierar stort i tidsåtgång, ansvar, arvode och annat. Så det bör även återspeglas i kommunikationen. Stilen och tilltalet i “Är du vår nya styrelsestjärna? Sök till styrelsen!” skulle exempelvis kunna passa till styrelsen för SSCO, men inte alls för SSSB:s styrelse.

Mångfald och bredd. En av valberedningens viktigaste uppgifter är att föreslå kandidater som har olika kompetenser och erfarenheter. Det är trots allt olikheter och olika perspektiv som är styrkan när människor ska lösa problem tillsammans. För att undvika att det är mer eller mindre är kopior som blir nominerade bör valberedningen ha en medveten strategi för att att nå ut brett samt göra en egen analys av vilka bakgrunder, perspektiv och erfarenheter som finns/inte finns inom organisationen.

Tips!
  • Korrekt information – om nomineringsanmodan och uppdragen
  • Anpassa kommunikationen efter målgrupp och sammanhang – vad tror ni funkar för det utlysta uppdraget?
  • Mångfald och bredd – det behövs aktivt arbete för att säkerställa breda perspektiv bland nomineringar och föreslagna kandidater

 

Marknadsföring av de utlysta uppdragen

Vilka kommunikationskanaler har valberedningen tillgång till? Finns det några “måsten” i styrdokumenten t.ex. publicera på webbsida eller använda en viss grafisk profil? Vill ni göra precis som tidigare år eller testa något nytt?

Kommunikationsplan. Planera i förväg hur, var och när valberedningen ska kommunicera. Genom att göra en kommunikationsplan får valberedningen stöd för planering, strategi och uppföljning. Marknadsföringen blir mer effektiv jämfört med om aktiviteterna sker helt planlöst. Det är även klokt att formulera mätbara mål, så att det är lätt att löpande stämma av hur det går och i efterhand utvärdera.

Kommunikationskanaler. Vilka kanaler har organisationen tillgång till och vilka privata kanaler har ni inom valberedningen? Var finns målgruppen? Når ni ut till rätt personer och når ni ut till tillräckligt många? Om valberedningen har en budget kan annonsering på sociala medier vara ett alternativ. Då når man ut till många och repeterar budskapet. Något som är vanligt vid jobbansökningar är att besvara hur man fick kännedom om tjänsten. Det kan även vara intressant för valberedningen att fråga när det är dags för intervjuer.

Kontaktnät och personliga kontakter. Effektiv marknadsföring i alla ära, men för många behövs ofta en liten personlig knuff framåt – att någon uppmuntrar dig att söka! “Jag tror att du skulle passa och göra ett bra jobb”, kan räcka för att få bollen i rullning. För mig personligen har uppmuntran varit helt avgörande för att vilja och våga kandidera till uppdrag. Det finns så klart en risk med att personlig uppmuntran stannar inom en liten krets av personer som står nära valberedningen och organisationen. Därför är det viktigt med marknadsföring och kommunikationsaktiviteter som når utanför den egna kontaktnätet – då kan den där lilla knuffen också dyka upp!

Tips!
  • Gör en enkel kommunikationsplan, gärna med mätbara mål
  • Se över kommunikationskanalerna som valberedningen har tillgång till och välj vilka ni ska använda för att nå målgruppen
  • Ta direktkontakt med personer och uppmuntra dem att söka uppdrag

 

Ansvar för att det kommer in nomineringar

Det behöver vara klart och tydligt vem som ansvarar för vad. Vad åligger valberedningen och vad åligger andra? Är det bara valberedningens ansvar att marknadsföra och uppmuntra personer att söka?

För att få in många nomineringar och undvika onödiga konflikter behövs en god dialog mellan valberedning och uppdragsgivare. Prata med varandra och meddela hur det går i god tid före nomineringsstopp. Om valberedningen märker att det kommer in för få nomineringar behöver det kommuniceras och (förhoppningsvis) åtgärdas innan deadline.

I del 1 tipsade jag valberedningar om att göra en projektplan för valberedningsarbetet med mätbara mål. Om valberedningen är överens om en målsättning för antal inkomna nomineringar och har en dialog med uppdragsgivaren så underlättar det arbetet. Hur många nomineringar är många nomineringar? Well, hur långt är ett snöre?

 

Fortsättning följer!

Bloggserien om valberedningsarbete fortsätter inom kort med del 3, som handlar om intervjuer och hur valberedningen kan skapa bra förutsättningar för samtal.

  1. Ny valberedning – att påbörja uppdraget och planera arbetet
  2. Få in många nomineringar – marknadsföring och kontaktnät
  3. Intervjuer – hur skapar man förutsättningar för bra samtal
  4. Jäv – upptäcka och hantera jävsituationer
  5. Hearing av kandidater – vad får man fråga och vad är det egentligen folk vill veta
  6. Val av ny valberedning – hur får man någon att vilja vara valberedare

 

Vad tycker du?

Hör av dig med frågor och feedback! Jag vill ju veta vad ni som läser tycker och tänker om detta, så skriv en kommentar!

/Anna Wallgren